Jonathan Johansson - Nunca Sozinho

 

Aldrig Ensam

I det fina tunna ljuset
Står jag och väntar tyst
Sommaren är framför
Kvarteret nästan tömt
På människor och känslor
Ingen rörelse någonstans

Aldrig, aldrig ensam
Alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Men den fina tunna linjen
Mellan våran värld och din
Skär igenom varje ljud
Genom varje utsträckt tanke
Varje ansats att förstå
Varje sång jag någonsin sjöng

Aldrig, aldrig ensam
Alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Jag har längtat efter vårt
Efter händer med förnedring
Men den stora stora rädslan
Är inte här ikväll
Och det ekar mellan husen
Ingen rörelse någonstans
Bara fina tunna ljuset
Mellan våran värld och din

Aldrig, aldrig ensam
Alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Aldrig, aldrig ensam
Alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Nunca Sozinho

A fina e agradável luz
Eu fico esperando calmamente
O verão acabou
O bloco está quase vazio
Para as pessoas e as emoções
Nenhum movimento em qualquer lugar

Nunca, nunca estará sozinho
Sempre estará sozinho aqui
Nunca, nunca estará sozinho

Mas a fina eagradável linha
Entre o nosso mundo e o seu
Corta em cada som
Por um ponto de vista amplo
Qualquer tentativa de compreender
Cada canção que eu cantei

Nunca, nunca estará sozinho
Sempre estará sozinho aqui
Nunca, nunca estará sozinho

Eu tenho ansiado pelos nossos
Depois de passar pela humilhação
Mas o medo enorme
Não está aqui hoje à noite
E ecoa entre os prédios
Nenhum movimento em qualquer lugar
Apenas uma fina e agradável luz
Entre o nosso mundo e seu

Nunca, nunca estará sozinho
Sempre estará sozinho aqui
Nunca, nunca estará sozinho

Nunca, nunca estará sozinho
Sempre estará sozinho aqui
Nunca, nunca estará sozinho